Att träna fysiskt är inte bara bra för kroppen, utan även för ens kognitiva och emotionella förmågor.

Både de som sysslar med singelsporter och lagsporter lär sig mycket om sitt eget psyke och hur stark man egentligen kan bli, bara man har huvudet på rätt ställe. I första hand handlar idrottspsykologi om att kunna hantera stress och nerver under stora tävlingar, men också om att kunna sätta mål, följa tuffa träningsprogram och att kunna motivera sig de dagar man inte känner för något. För lagsportare handlar mycket om att kunna hitta sin plats i ett lag, att inse vikten av sin personliga insats för lagets prestation, och att vilja samt kunna förbättra sina lagkamrater. För idrottsledare och coacher inom alla olika sporter är idrottspsykologi grundläggande kunskap för att kunna motivera och träna sitt lag eller sin idrottare.

Den psykologiska aspekten av prestationen

Idrottare på alla nivåer kan drabbas av plötsliga dagar då kroppen bara inte fungerar. Kanske har man genomgått ett väl utarbetat träningsprogram, ätit rätt, sovit ordentligt och har alla förutsättningar för att prestera på topp, men ändå vill det sig inte riktigt. Kanske har man en emotionell stress kring en viktig tävling, kanske oroar man sig för att man ska skada sig, eller att något personligt problem ska uppstå. Med andra ord betyder den psykologiska hälsan mycket för att man ska kunna prestera på topp, särskilt i dagens tuffa konkurrens när många idrottare når en mycket hög fysisk kapacitet. Då kan allt handla om att vinna den psykologiska matchen. En idrottspsykolog jobbar med att skapa trygghet i tävlingssituationen, och med att idrottaren ska känna sig säker på sin kropp och sin fysiska form. Det kan handla om att visualisera sin vinst och att se sig själv som vinnare redan innan man gått ut på banan. Man kan jobba med långsiktig motivering där en tanke om att lyckas successivt växer sig starkare i samband med att kroppen också optimeras inför tävlingen.

psykologiska aspekten av prestationen

Lagspelare och stjärnor

Både de som utövar singelidrotter och de som spelar i lag behöver stöd och support från omgivningen. Ofta är livet som elitidrottare tufft, där man får utstå både kritik och mängder av nyfikna frågor angående träning men också angående privatlivet. Det finns många exempel på elitidrottare som samtidigt varit självmordsbenägna, alkoholister eller drogmissbrukare och som helt enkelt inte klarat av pressen rent psykologiskt. Många lagspelare kan hamna i fack där man antingen blir lagets superstjärna eller där man mer eller mindre blir tagen för given, både av media, tränaren och lagkamraterna. Båda rollerna kan vara svåra att bära, och mycket utmanande psykologiskt. En storstjärna som Lionel Messi hyllas för sina insatser i klubblaget Barcelona medan han kritiseras för att inte kunna föra sitt landslag Argentina till VM-guld, medan en spelare som Roberto Firmino tillhör världens absoluta topp bland fotbollsmittfältare, men sällan når liknande erkännande som sina brasilianska landsmän och kollegor. Att bära en anonym men viktig roll i ett lag kan vara svårt, precis som det kan vara att ta hela ansvaret för 10 andra spelare samt lagets fans. Psykologin är en viktig del av att lagstjärnor ska kunna axla ansvaret, oavsett hur detta ansvar ser ut.

Lagspelare och stjärnor